Betyg på psykiatrin

[Dusan]

Jag är mycket missnöjd med den vård jag fått (ständiga brister/flera mycket allvarliga brister)

Självklart finns det ljuspunkter i vården, speciellt vissa i personalen inom slutenvården.

Men att bli skickad för inläggning 40 mil bort, när jag har en avdelning 2 km bort och en annan 3 mil bort är INTE OKEJ, för en femtonåring som därigenom tappar kontakten med alla sina vänner. Byte av läkare stup i kvarten då ingen ville ta ansvar för mig, remitterad vidare till en högre uppsatt läkare varje gång - den ena mer inkompetent än den andra.

Hamna på vuxenpsyket som minderårig med massor av feldiagnoser. Nej, inget att hurra för. Noll förtroende för vården. Nu när den behövs som mest vill jag inte vända mig dit.


Kul att se att stapeln över "nöjd med min vård" leder än så länge!

[mikaael]

Hej Innie!

Jag har erfarenheter från både sluten och öppenvården. Jag har även varit inlagd inom privata sektorn. Vilken bedömning vill du ha? Det är en väldig skillnad.

/ mikaael

[_anna_]

Jag kryssade i att jag är nöjd.
Jag är jättenöjd med han som jag går och pratar med. Han är verkligen guldvärd och utan honom hade jag nog inte suttit här idag. Fick min första tid ca 1½-2 veckor efter jag varit inne på akutpsyk för första gången, så det gick fort att få en tid och börja få den hjälp som jag behövde. Mina samtal hos två olika kuratorer genom åren gjorde att jag mådde bättre ett lite tag, men sen mådde jag sämre igen. Tror det är för att man bara skrapar på ytan och inte går in på djupet. Det är i alla fall min erfarenhet.
Men det som jag är mindre nöjd med var när jag var inlagd i sommras. Det som jag saknade var att det fanns inga psykologer att prata med, visserligen kom min terapeut en gång och det var dagen efter jag hade blivit inlagd (fastän han inte behövde) och pratade med mig. Och för mig var det jätte mycket värt. Var frivilligt inlagd, så stannade där drygt en vecka och sen skrev jag ut mig. Vet att det var fler på avdelningen som sa att dem saknade någon psykolog eller liknade att prata med.

[Sofia]

Jag har erfarenheter från både sluten och öppenvården. Jag har även varit inlagd inom privata sektorn. Vilken bedömning vill du ha? Det är en väldig skillnad.

Jag tar mig friheten att svara Om du ska välja någon av dem tror jag att du ska välja att sätta betyg på den statliga psykiatrin och försöka göra en sammanlagd bedömning av både öppen- och slutenvården tillsammans, eftersom det är lättast att jämföra med de andras svar! Som du själv skriver är det stor skillnad och ska vi sätta betyg på den privata vården behövs nog en helt egen poll.

[echina]

Hej Innie!

Jag har erfarenheter från både sluten och öppenvården. Jag har även varit inlagd inom privata sektorn. Vilken bedömning vill du ha? Det är en väldig skillnad.

/ mikaael

Okei, nå har jeg lurt på dette skikkelig lenge, så nå må jeg bare spørre; hva er sluten og öppenvården? Hva skille dem?
Hehe Jeg lurer alltid på det hver gang jeg leser det, men har aldri helt fått meg til å spørre før

[JozzAn]

Slutenvården är den vård man får på en sluten avdelning, där man är inlagd. Öppenvård är när du kommer till samtal ca en gång i veckan.

[echina]

Okei, men da skjønner jeg

[Badanka]

Spännande att läsa vad ni tycker.
Jag har varit på så många olika avdelningar och statliga behandlingshem/boenden så jag kan nog inte sammafatta det betyget i ett. Jag hade oturen att bli inlagd i slutskedet av psykiatrireformen, så jag hamnade i någon sorts våg av nedläggningar-nystarnande-nedläggningar-nystartande som var helt koko. Exempelvis, under en 3-månadersperiod i mitten av 90-talet då hela ungdomspsykiatrin i mitt län omstrukturerades var jag tvugen att byta mellan samma tre avdelningar dagligen (sov på en, var dagtid på en annan samt kväll på en tredje, sedan ner och sova på den fösta igen osv osv). Något sorts snitt skulle inte säga så mycket eftersom alla avdelningarna varierade rätt mycket i kvalitet.

[Helena]

Den här frågan var verkligen inte lätt att svara på...
Jag är missnöjd med vården eftersom jag inte tycker att det är någon bra vård inom den statliga psykiatrin överhuvudtaget. Det är enbart en förvaring och jag gjorde inte ett enda framsteg nä jag låg inne, jag gick snarare bakåt.
Jag fick dessutom alltid kämpa för att få hjälp i även de mest akuta situationer. Såhär i efterhand kan jag inte för mitt liv förstå deras agerande.
Så mitt svar blev att jag är mycket missnöjd.
Visst finns det personer som har varit bra, men psykiatrin i stort är inte bra. Iallafall inte här i Linköping.

[Hannitan]

Hmm.. Det här var verkligen jättesvårt.. Har upplevt så mycket olika. Jag tycker att organisationen och strukturen är rätt åt skogen. Men jag har däremot haft turen att träffa på en del bra människor vilket har gjort att det ändå har varit okej på något sätt. Och dom människorna har väl också gått över sina gränser för vad dom egentligen behöver göra i sina roller. Hade dom hållt sig inom ramarna hade det nog gått mycket sämre för mig och jag hade haft en helt annan uppfattning. Men jag önskar ju ändå en hel del förändringar.. Det måste ju fungera i stort inte bara om personalen är små guldkorn och jobbar extra utan att det är det dom är anställda för att göra..