Tid mellan tanke och handling?

[Wera]

Jag kan inte komma på att jag har planerat en självskada. Är väldigt impulsiv.

[lindtinan]

Kan variera en hel del, nu har jag i för sig inte skärt mig på ett tag, 4 veckor på onsdag

HURRA!!! Grattis tjejen!

[_anna_]

Kan variera en hel del, nu har jag i för sig inte skärt mig på ett tag, 4 veckor på onsdag

HURRA!!! Grattis tjejen!

[Solros]

Mitt svar blev att när impulsen kommer skadar jag mig omedelbart utan att tänka.

[Jordgubbe]

Jeg svarede:
Jag brukar tänka på det i några minuter innan jag gör det.
Jag tvekar ofta en bra stund innan jag gör det.
Det kan gå dagar mellan tanke och handling.

Det var meget forskelligt for mig. Men noget jeg næsten altid gjorde var at prøve at overtale mig selv til at vente til næste dag. Nogle gange gik det, og andre ikke.
Det var også lettere at lade være, når jeg for eksempel vidste at jeg skulle noget, som på ferie med familien eller noget. Da gik det jo ikke med nye sår. Når jeg vidste at der var mulighed for at nogen skulle se..
Nu når jeg har tænkt mere over det, planlagde jeg egentlig også meget.
Jeg planlagde sådan, at efter ferien kunne jeg få lov til at skade mig, for da havde jeg jo holdt ud og sådan.
Skræmmende egentlig.

[Myra]

Hej alla, mitt första inlägg här på forumet.
Mitt självskadande är oftast väldigt planerat, eller snarare är det väldigt planerat när jag INTE kan skada mig. Som någon annan skrev här så kan jag kan jag också låta bli under en längre tid för att jag vet att jag t.ex kommer att behöva ha kortärmat på mig och det är stor risk att någon ser. Jag kan också få för mig att sätta en dag eller ett datum när jag "får lov" att skada mig igen efter att ha stått emot under en sådan period. Är det under perioder när det är mindre risk att bli "påkommen" tar det ofta ett tag mellan tanke och handling. Men för mig är det aldrig impuls utan mer att tanken kommer och sen beror det på hur stark jag är just då hur länge jag kan stå emot. Usch, det låter verkligen helt galet när man skriver ner det såhär...

[unicorn]

jeg gør det meget impulsivt, der kan nogengange højst gå ca. 10 min., hvor jeg kæmper imod tanken, men den plejer at vinde, når først jeg tænker på det.
Indimellem får jeg afledt mig selv, med at gøre andre ting, fx. ringe til nogen, rydde op, gøre rent, ordne have, gå en tur, også klarer jeg resten af dagen uden selvskade

[idahog]

Før jeg skader meg selv får jeg panikk.. Jeg føler meg tvunget til å ta fram barberbladene mine for å klare å roe meg ned. Jeg føler at jeg fortjener straff og det er som om noen inni meg er sterkere enn meg. Først etter at jeg ser blodet renne innser jeg hva jeg virkelig har gjort. Hvis jeg ikke har mulighet til å skade meg selv når jeg har det vondt, føler jeg en trang til å løpe, slå eller hyle. Det er så forferdelig vondt...

[Amanda]

Det kan gå flera dagar emellan tanke och handling

Jag ser hela processen som en form av självdestruktivitet, från inhandlande av redskap, till val av dag, plats på kroppen etc. Något att fokusera tankarna på när vardagen är för jobbig. Blir rädd för mig själv när det är kort mellan tanke och handling. Då känns det som att jag mister kontrollen.

[Frusen]

För mig handlade det bara om att lätta trycket för stunden. Vilket gjorde att jag skadade mig impulsivt, mycket och ofta. Jag höll mig aldrig bara till ett sätt utan helst skulle det vara flera olika sätt på en gång. Jag sprang iväg från lektioner för att kunna skada mig, jag kunde mitt under en träning känna att jag skulle skada mig och bara kasta mig ut därifrån för att skada mig. Så länge jag har skadat mig så har det sett ut så och jag kan inte säga att jag är fri från att skada mig själv. Men nu är det ofta en vana som sitter i. Efter 8år med självskadande så är det svårt att få bort sådana saker. Dock har jag bytt fått bort några av mina självskadebitar.
Men jag kämpar otroligt mycket för att en dag bli heelt skadefri! Och det är nu 1år och 3 månader sedan jag skar mig. MYCKET STOLT