Status quo önskat?

[Hummeldumm]

Nej, du drog inte ner mig med din kommentar. Bara att få dela tankar med någon annan är trösterikt. Du sa många kloka saker. Och det är väl jag om nån som ska be om ursäkt för att ha så uppgivna inlägg.

[Barneveld]

Nej, du är ju uppgiven just nu. Då blir det ju inte bra om du försöker skriva något ärtigt för vår skull.
Om du var här nu kunde vi bara se in i varandras ögon och bli medvetna om den sorg och smärta vi ser där, utan krav på att något måste förändras eller hanteras.

[Hummeldumm]

Nu har jag fått en ny bok att läsa och arbeta med: Mindful eating av Elin Borg. Undras om den hjälper. Nyfiken i alla fall. Kanske någon annan här som jobbat med den?

Tack Barneveld

[Barneveld]

Lycka till med nya boken

[Hummeldumm]

Tack för lycka till! Det känns som om jag läst många böcker nu. Men nog utvecklas jag väl? Inte står jag och stampar på samma lilla plätt? Ibland tänker jag att man utvecklas som mest när det är lugnt och stilla i livet. När det är full rulle så hinner man inte reflektera på samma sätt.

Maken och jag städade ur ett stort köksskåp fullt med diverse "Va, har vi en sån?". Vi ska slänga en del och plocka undan en del. Nu får äntligen det som är "nu" plats i skåpet. Häromdagen sorterade vi DVD:s. Det tar emot men jag vill vidare, vill ha plats till annat än minnen. Jag känner mig faktiskt stolt.

[Barneveld]

Åh det låter härligt Det gjorde ni rätt i

[Hummeldumm]

Jag fortsätter att jobba på med livet och med boken. Men vikten den går bara upp. Min skötare börjar faktiskt undra om det är något fysiskt fel på mig. Det bästa är att trots att det inte funkar med vikten så får jag ingen panik. Jag kan känna mig uppgiven men det är något helt annat. Inget självskadande och inga kräkningar. Och nej, jag vill inte ha status quo längre. Jag vill vidare och mer.

[Barneveld]

Skönt att höra . Har du kollat din sköldkörtelfunktion?

Jag blir glad när du skriver om att du vill vidare för det är inspirerande och nu vill jag också vidare

Kram Hummeldumm

[Hummeldumm]

Kram Barneveld Visst är det skönt när man kommer loss och vill vidare. Det är faktiskt så att folk kommit fram till mig och sagt att jag är mer som mig själv. Jag väljer att ta det som en komplimang, fast hur andra skulle kunna känna mig bättre än mig själv det förstår jag inte. Vikten fortsätter uppåt trots att jag håller koll på vad jag äter. Tar en medicin som gör att man tar prover var tredje månad. Än så länge har det inte varit några fel på sköldkörtelvärdena.

[Hummeldumm]

Jag upptäcker att efterhand som jag blir mig själv så stiger också kraven från omgivningen. Och mina egna krav på mig själv stiger. Det är nog bra, så länge jag kan säga nej när jag faktiskt inte kan. För någonstans berodde ju kraschen inte bara på diagnoser utan på att jag körde på utan att säga nej och mena det. Jag är rädd för att återigen verka starkare än jag är. Folk brukar säga att jag ser så lugn ut. De skulle bara veta.

Trots mindfulness skjuter vikten i höjden och det boken och övningarna gör är nog att hjälpa mig att inte drabbas av panik och skada mig själv. Alltså funkar det relativt sett bra.