Tid mellan tanke och handling?

[Sofia]

Hur lång tid tar/tog det vanligen från det att du tänkt tanken att skada dig själv, tills skadan är/ var skedd?

Jag är intresserad av att veta om självskadare/ tidigare självskadare uppfattar sitt självdestruktiva beteende som impulsivt eller inte. Förstår att det kan variera mycket, men välj de alternativ som är mest vanliga för dig.

[JozzAn]

För mig varijerar det väldigt mycket. Från att tänka några minuter till att det går timmar mellan. Ibland hände det att jag satte ett datum, mycket beroende på vilken dag och om jag kommer vara tvungen att ha kortärmat den närmaste tiden efteråt. Min skolsköterska fanns bara på skolan på torsdagar och då brukade jag tajma in så att jag kunde gå dit och bli ompysslad. Låter helt sjukt!

Men nu tänker jag inte så längre!! weeeeiiiii för mig!!!

[Lisa]

Vilken intressant fråga!

Jag svarade att jag kan planera lång tid i förväg - eller kunde - för jag har aldrig haft problem med impulskontrollen. Visst kändes det som ett tvång under några år, men självskadandet var aldrig en impulsiv handling som jag gjorde i affekt eller upplevde att jag inte hade kontroll över. Alltid kontrollerat, alltid medvetet, alltid planerat så att jag skulle kunna dölja och inte gjorde det på ett farligt sätt. De gånger jag upplevde att jag höll på att tappa kontrollen var det dags att lägga in mig. Även nu på senare år så har alla bakslag varit otroligt kontrollerade och planerade, för jag har "ju" inte kunnat skada mig om risken finns att någon annan upptäcker det.

Kram
L

[lindtinan]

Ja är lite av varje. Ibland så hinner jag knappt reflektera över att jag vill skära mig innan det är gjort, men oftast så kan jag gå runt länge och fundera innan jag gör något. Under den tiden försöker jag övertala mig själv och hitta annat än att skära mig... ibland funkar det tyvärr inte....

[echina]

Interessant!

For meg varierte det litt. Enten så skadet jeg meg med en gang jeg kjente impulsen, eller så ventet jeg i noen minutter først. De gangene jeg ventet forsøkte jeg ofte å overtale meg selv til å la være føre jeg bare ga opp
Men etterhvert så lærte jeg meg å holde ut lenger og lenger. Og nå har jeg holdt ut i 1,5 år

[Stina]

För mig varierade det jättemycket också, jag tror att jag undermedvetet planerade in mer än jag trodde då, precis som jozzan kunde jag faktiskt planera in så att det var en "bra dag". När väl datumet infall kunde jag däremot uppleva hela handlingen som väldigt impulsiv. Men jag kryssar ändå i att jag planerade det långt i förväg även om det var mer eller mindre omedvetet.

[_anna_]

Kan variera en hel del, nu har jag i för sig inte skärt mig på ett tag, 4 veckor på onsdag Men det kan bara ta några minuter/timmar till dagar innan jag gör något beroende på hur jag mår och hur starka impulserna är.
Men det händer även att jag planerar in det...tänker att men den dagen kan jag skära mig. Men sen så är det ju inte alltid man gör nåt.

[Pia]

intressant poll, det verkar vara väldigt lika på alla förslagen

[mollis]

Jag är en väldigt planerande individ. Självskadorna likaså. Har ibland känt det som att jag är "mindre sjuk" och mindre värdig ett omhändertagande för att jag planerat och därmed borde kunnat låta bli en massa dumt... Men tankarna måste behandlas, lika väl som handlingarna har jag lärt mig

[filifjonkan]

När impulsen kommer skadar jag mig omedelbart, utan att tänka.
Det kan gå dagar mellan tanke och handling.
De två röstade jag på, två väldigt olika alternativ nu när jag tänker på det. Ibland så kan jag ha fått skadeimpulser som direkt åtföljts av att jag har skadat mig, mestadels har det nog varit just så och jag har väl torr att hela världen eller åtminstone jag skulle gå under av min ångest om jag itne gjorde något åt den. Sen nu på senare tid så gick det mycket längre mellan att jag började få tankar på att skad amig tills dess att jag faktiskt gjorde det. Antagligen för att jag äntligen förstått att jag itne mår bättre någonstans av att göra det. Då har det istället blivit så att jag undvikit att skada mig fler gånger och sen när jag väl har gjort då så har det varit för att jag inte riktigt orkat stå emot jsut den gången. På sätt och vis kan jag väl säga att tanke och handling seker ganska tätt i tiden men tankarna kan jag ah gått och burit på i dagar eller tom veckor.