Funderar på

[Barneveld]

Jag funderar på om det går att avsluta kontakten med den psykiatriska öppenvården och istället få medicinerna utskrivna av en läkare inom vanliga primärvården.
Jag vet inte riktigt varför men det känns som att jag skulle vilja gå vidare på nåt sätt. Avancera, ta ytterligare ett steg mot ökad självständighet. Skulle avslut vara en bra sak?
Jag undrar vad mina vårdgivare skulle säga? Jag har ju vart lite mer deprimerad än vanligt ett tag nu. Men jag undrar då och då om inte depressionen har att göra med att jag innerst inne vill avsluta men är rädd för att jag inte klarar av att stå på egna ben. Jag vet inte om folk omkring mig skulle hålla med om det här, eller tycka att det är en smart idé. De flesta omkring mig verkar vara av uppfattningen att jag skulle behöva en samtalskontakt. Men jag är inte ett dugg intresserad av att samtala just nu. Jag tror att det är precis tvärtom. Jag behöver börja stå på egna ben. Är det någon här på forumet som tagit ett liknande beslut?
Ni som känner mig här på forumet och vet hur mina inlägg brukar låta, tycker ni att det låter som en bra idé att avsluta?

[kan]

Är det bara mediciner som du får hjälp med, har ätit dem länge och det verkar fungera kanske du kan överväga det. Jag skulle nog också betrakta mig mer "frisk" om jag inte gick till psyk. Själv är jag fortfarande i behov av de som har koll på mediciner och totalberoende av min psykolog. Den som bäst vet är nog du själv. Skulle du känna dig trygg utan psyk och vill försöka ta steget vidare så testa. Det finns ju möjlighet att komma tillbaka till psyk, dock kan det ju kanske ibland ta tid om remisser ska skickas osv.

[Felicia]

Man kan väl ha kontakt med psykiatrin utan att behöva gå dit fysiskt. Jag träffar min läkare en gång varannan månad och har ingen samtalskontakt. Jag har även haft vilande kontakt, alltså att man inte får några nya tider uppsatta utan får höra av sig om det uppstår något. Om man skulle börja må sämre, känns det ju skönt att slippa hamna i någon kö, behöva träffa en ny person o.s.v
Men du ska ju göra som det känns bäst för dej såklart!
Dock verkar det meningslöst att ha en samtalskonatkt om du inte är inne i en fas där du har behov att prata, så den kontakten kanske du kan avsluta?
Om du behöver gå dit en gång om året för genomgång av mediciner, kan man väl bara se det som att gå till tandläkaren lr annat man behöver uppsöka ibland. Man kan väl gå vidare ändå?
Bara mina tankar kring det.

[Hummeldumm]

Är det inte en specialist psykolog (läkare) som skriver ut medicinerna medans den man pratar med är psykologen eller terapeuten. Läkaren brukar bara vilja prata med en när det är dags att förlänga sjukskrivningar, vara med på möten med försäkringskassan samt gå över ens mediciner. Kan tycka att det är en specialist på just min sorts medicin som ställer in den. Har fått prova lite olika blandningar för att få det att funka. Som jag har förstått det kommer de gärna att slussa över mig till primärvården när medicinerna är inställda och jag stabil. Men man ska vara överens om det. På engelska finns uttrycker scaffolding. Det går ut på att manhjälper till genom att bygga byggställningar kring personen. Efterhand som saker är på plats och man märker att bygget är stabilt tar man sakta men säkert bort byggställningarna. Ett steg i taget. Lycka till!

[Barneveld]

Det är förändringar på gång. Mottagningen ska flyttas till Mölndal som ligger längre bort. Min sjuksköterska går i pension, min kurator går i pension och min läkare går i pension. Själv har jag planer på att vara utomlands ett år ifall jag kommer in på skolan jag sökt. Är jag borta så länge blir jag automatiskt avskriven från psykmottagningen. Därför är det på gång för mig att bli bollad över till vanliga vårdcentralen så att jag kan få hjälp med utskrivandet av mediciner. Jag känner mig både förväntansfull och nervös. Hur ska det gå? Kommer vingarna bära? Jag tror det. Det är dags nu . Jag har ju gått på mottagningen i 13år och innan dess gick jag på BUP. Och nu ska jag typ klara mig själv på riktigt. Hjälp vad spännande !

[Hohaj]

Hjälp vad spännande !